 |
| Havängsdösen mobilbild |
 |
| Med nosen i vädret |
 |
| Vinteroas |
Då blev det vinter igen och igen. Det börjar bli svårt att veta vilken årstid som är vilken. Almanackan säger något, medan temperaturen säger något annat, vanligt folk tycker si och meteorologerna anser så. Jorden blir förvirrad och släpper från sig blomster alldeles för tidigt. Djurens pälssättningar styrs av ljus och inte värme, brunst, löp och andra livaktiga ting också. Ljuset styr det mesta alltså. Därför är det så underbart att trots ishårda vindar och stugvärmens förföriska famn, ändå pälsa på sig och ge sig ut och möta elementen. Så som människan och djuren gjort i alla tider. Vända nosen mot skyn och vädra nuet och framtiden. Då kan man ställa sig vid en dös som Havängsdösen http://sv.wikipedia.org/wiki/Havängsdösen och tänka på de människor som levde i landskapet för 5 500 år sedan, så olika men ändå så lika oss. Valde att leva och dö här på Ravlundafältet, med ingången till dösen vänd mot solen - ljuset! Så ta er ut och vädra ljuset trots vind och kyla och tänk att det är härligt att leva, trots januaris bisterhet.
