Hälleviks Arboretum vid Stenshuvud och Esperöds Arboretum

Bild från http://www.osterlen.com/arboretum/keaupplevelser.htm

 
Behovet av att röra på benen kan drabba en ibland. Snön fyker fortfarande men kosan styrde vi till Stenshuvud. Intill Stenshuvud vid Äpplets hus, finns en magisk plats. Det var den trädkunnige trädgårdsmästaren Carl Wilhelm Ekenstam som under åren 1914–23 hämtade hem träd från de sju olika världsdelarna och planterade dessa på de österlenska markerna. Så uppstod ett arboretum - en samling av exotiska träd.
När man kommer så här års, så är man oftast ensam vandrare. Att stiga in i arboretumet, är som att stiga in i en spännande saga. Utan att vara expert, så kan man ändå väldigt lätt urskilja att trädstammarna inte tillhör den skånska naturen även om vissa av träden är skyhöga och trivs väldigt bra med rötterna i den skånska myllan. I arboretumet finns mycket olika cederträd och tallar från Asien och Nordamerika, väldiga rhododendron från bland annat Japan vars städsegröna blad man går under medan snön knarrar under fötterna. Cederstammarna lyser röda i februariljuset och järneken blir mäktigare för varje år. Tanken far upp, om alla dessa träd kunde tala, vilken underbar internationell kakofoni som skulle uppstå. Coloradogranen från Canada i samspråk med Orientgranen från Turkiet och den Japanska lärken. Ungefär ett 20-tal träd finns representerade. Ett stenkast bort ligger ytterligare ett arboretum som är känt för sin 1500-tals ek som Carl von Linné beskrev i sin skånska resa år 1749. Eken lär ha en omkrets på ca 887 cm.
Det var inte Ekenstam utan Albert Wallis som på 20-talet anlade Esperöds arboretum. (Man kan ju undra om herrarna tävlade mot varandra..) När du lägger handen på den kan du känna den tid då den danske kungen Christian II regerade. Mäktigt. Hälleviks arboretum är alltid öppet, medan öppettiderna till Esperöds får man undersöka från år till år eftersom det ägs av konstnärsparet på Esperöds herrgård. Hur som helst - ha gärna vägarna förbi!

Snart är det konst i varje krök

Bild Wiki Common

Snön vräker ner tiddelipom, men vi funderar mest över konstrundan i påsk. ÖSKG har som vanligt sin påsksamlingsutställning på Tjörnedala konsthall i Baskemölla. 104 konstnärer medverkar i år. Några av dem bor vi grannar med eller så finns de ett penseldrag bort. Många har samlats i Maglehem 5 km från Körsbärsgården. Öppningen av konstrundan sker under långfredagen, den 29 mars och sista dag är den 7 april. Man kan vara konstkännare och tycka något om konstrundan och man kan vara enbart sugen på en tur till Österlen där konstrundan blir ett utflyktsmål. Då tycker man kanske något annat om konsten. Oavsett så blommar Österlen upp under påsken och folkfeststämningen bubblar mellan människor. Det är opretentiöst och glatt. Vi har varit med om rundor där man efter att ha pulsat fram i snödrivorna, flämtande hamnat i någons ateljé och blivit bjuden på en Varmkall från Äpplets hus vid vedkaminen. Vi har också varit med om rundor där blommiga vårklänningar brett ut sig över sanddynorna på Haväng och det bubblat pirrigt i glasen. I år är det 45 år sedan det hela började i vår grannby Degeberga. 1968 kom några konstnärer på att det vore trevligt att öppna upp sina ateljéer och på så sätt få möta sin konstpublik under avslappnade former. Vem kunde då ana att det skulle bli en sådan framgångssaga? 
I Degeberga finns även arvet efter skulptören Ivar Johnsson. Om du ändå har vägarna förbi i påsk rekommenderar vi ett besök i hans "konsthall" i parken. Kontakta Gärds Härads Hembygdsförening som vårdar konstarvet efter Ivar Johnsson på http://www.hembygd.se/gards-harads/kontakta-oss/ 
så får du veta mer om öppettider med mera.

Ur Wiki: Ivar Viktor Johnsson föddes den 12 februari 1885 i Vittskövle, dog 16 augusti i Stockholm, var en svensk skulptör och formgivare.

Ivar Johnsson utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm och på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, samt i Paris 1911-12. Han är mest känd som monumentalskulptör och många av hans verk finns på offentliga platser i Sverige. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé. Han startade utbildning i materialkunskap för skulptur som lärare på Kungliga Konsthögskolan Ivar Johnsson var klassicist och arbetade i en uttrycksfull stil.

Mer om Ivar Johnssons verk på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Johnsson

Eftersom våra hjärtan klappar för Island, väljer vi Mannen i Islandströja av Ivar Johnsson som bloggbild. 

Varmt välkommen att sova på Körsbärsgården under konstrundan. Boka på www.korsbarsgarden.com eller info@korsbarsgarden.com.

Du kommer garanterat att sova med konsten runt knuten.

Flyg in våren snälla..

Copyright Fanny Brorsson

...söta fågel, flyg in våren till oss!
Det är härligt med mer ljus både morgon och kväll, men nu känns det som om våren gärna fick titta fram lite mer ordentligt. Späd grönska knackar på snön som en fågelunge på äggskalet, men snön vägrar än så länge att spricka upp. Nåja, tålamod. Under tiden kan man fylla sitt hem med ljuvliga tulpaner. Visst är det en härlig vårblomma? Knastrigt fin!
I väntan på våren kan man också besöka Regionmuseet i Kristianstad och se utställningen:

Det kunde varit så här i paradiset
Bertil Landelius, 100 år 2012 

Regionmuseet Kristianstad, 25/11 - 24/2 2013

Det har gått 100 år sedan den skånske målaren Bertil Landelius (1912–1985) föddes. Detta uppmärksammar Regionmuseet Kristianstad genom att visa upp Landelius målningar av det skånska landskapet och årets växlingar i naturen.

http://www.regionmuseet.se/utstallning-landelius.htm 

www.regionmuseet.se

Det finns något ljuvligt också över att vänta...

 

Vad blev det av örnarna?

Alla ni som läste om örnsafarin undrar kanske var alla bilder på örnar tog vägen?
Så här var det. Det var en väldigt dimmig och råkall söndag. Var och en såg ca 5-6 örnar, några sjöfåglar, ett par svanar och ett gäng glador. Bor man så nära Tomelillatrakten som vi, är man inte speciellt imponerad av glador. Tomelilla kommun har till och med en glada som kommunsymbol. Över våra hagar hänger gladorna i glada gäng. Så glador i all ära, men de som imponerade var havsörnarna. Maffiga och majestätiska där borta i dimman mumsandes på en kos hjärta eller en tjurs lunga. I hamnläget vid Tosteberga ängar stod alla vi med teleskopen i högsta hugg och utbrast åhhh eller aaaaah. Dessa varelser är verkligen mäktiga. Men hur mäktiga de än var, så var dimman starkare. Teleskopen klarade att ta sikte på örnarna, men inte våra kameror. Det blev stenar istället. Fantastiskt vackra formationer ute på Landön. 

Copyright Fanny Brorsson

Vi passerade också det sagolika slottet Trolle Ljungby, som bär på en sägnen om Ljungby horn och pipa, från Wikipedia:

Ljungby horn och pipa är ett dryckeshorn med förgyllt silverbeslag och en visselpipa av ben som förvaras på slottet Trolle-Ljungby i Skåne. Enligt en sägen stals föremålen från trollen vid Maglestenen.^[1] Hornet och pipan visas i en glasad nisch på slottets borggård.

Sägnen lyder i korthet:

Maglestenen, som är ett stort flyttblock på gårdens ägor, brukar varje julnatt stå på guldpelare och under den förlustar sig trollen med dryckeslag och lekar. Fru Sissela Ulfstand på Ljungby sände en julkväll en av stallkarlarna till stenen för att få veta något om trollens julfest. Dessa räckte honom hornet och bjöd honom att dricka, men han slog ut drycken och flydde hem med hornet och pipan, förföljd av trollen. När de inte fick tillbaka sina klenoder utslungade de en förbannelse att gården och dess ägare skall drabbas av olycka den dag föremålen flyttas därifrån.

Bild från Wikipedia Common

Det finns möjlighet att se klenoderna live vissa tider. Gå in på Trolle Ljungbys hemsida och läs mer: www.http://trolleljungby.com

På Länstyrelsen hemsida kan du läsa om Tosteberga och Landön:

Skånes egentliga skärgård finns mellan Åhus och Blekingegränsen. Kusten består av flacka och steniga betesmarker som hyser en mycket artrik flora och fågelliv. Tosteberga ängar ligger på en halvö i den norra delen av området. Närmast havet finns öppna strandängar med ett mosaiklandskap innanför, där öppna gräsytor växlar med slån och buskar. Området, som främst nyttjats som fäladsmark är mycket blockrikt och genomkorsas av vällagda stenmurar. Vid Tosteberga bodar finns en mindre hamn för såväl fiske- som fritidsbåtar. Kring den tämligen trånga hamnplanen finns flera fiskebodar där merparten är brädfodrade och rödfärgade och en del är täckta med vasstak. De öppna partierna vid hamnen nyttjas enligt gängse mönster för torkning av garn. Bodarna har i jämförelse med annan skånsk bebyggelse vid kusten inte varit bebodda i någon större utsträckning utan här har fiskarna förvarat sina redskap och lagt till med sina båtar medan man bott i Tosteberga by. Bebyggelsemönstret kan snarast sägas vara av uppsvensk typ. Tosteberga nämndes under 1400-talet som en gård under Trolle Ljungby, Under andra hälften av 1600-talet fanns här 10 gårdar, vilka vid mitten av 1700-talet kompletterats med gatehus. Flertalet låg under Trolle Ljungby, med undantag för den kronoskattegård som utskiftades med laga skifte 1829. Då hade arrendegårdarna redan skiftats genom en och storskifte 1810. Bebyggelsen i den gamla bykärnan är främst från slutet av 1800-talet i röd locklistpanel. Från mitten av 1930-tal tillkom bebyggelse österut. Vägnätet och bebyggelsestrukturen kvarstår från 1700-talet. 

Som guide fanns den kunnige och mycket underhållande ornitologen och naturkännaren Evert Valfridsson. Trots dimma, råkyla och inga örnbilder, var det verkligen en givande upplevelse. Åk dit, hälsar vi örnar!

Bild från http://fokus.suntuubi.se/datafiles/gallery/1/Havsörn.jpg

Brösarpsyra med tölt

Skånes Islandshästyra på Brösarpsgården händer i morgon!

Brösarpsgården ligger 5 minuter ifrån oss. Man kan säga att Körsbärsgården ligger mitt i Islandshästbältet. 

Brösarpsgården, Fojehof, Skaneyland, Margaretehofs Islandshästcenter, Attusa gård med flera med flera. För att inte tala om traktens alla privatryttare som håller en till flera islandshästar på sina gårdar. Det är inte så konstigt att så många slagit ned sina pålar och hovar i markerna här omkring med tanke på den oändliga och varierande terrängen. Att det dessutom är knip-dig-i-armen-vackert gör ju inte heller ont. 

Fördelen är också alla de professionella tränarna i närheten. Vilken trakt för övrigt kan skryta med så många SM och VM-mästare? Det borde vara flest mästare per capita, kan man tro.

Imorgon är det inte ridning i naturen som gäller för alla de duktiga ryttare som ska starta, utan tävling. Det är härligt med Islandshästtävlingar, det står en os av folkfest över dem. Det är oerhört socialt och roligt, men också seriöst och prestationsinriktat i positiv bemärkelse.

För den oinvigde kan det vara svårt att förstå domarnas bedömningspoäng, men för alla ryttare och hästar handlar det om precision i takt, tempo, form och aktion. Ungefär som för professionella dansare faktiskt. Det är just som det ser ut att vara tyngdlöst och svävande lätt, som man vet att det är som allra svårast. Det är vackert!

Har du vägarna förbi, så rekommenderar vi lite Brösarpsyra med tölt. Du kommer garanterat att få roligt! Programmet finner du på http://www.brösarpsgården.se. 

Bilden hämtad från Google bilder och finns även på www.brosarpsgarden.se